Ny teknologi

En liten förändring kan göra stor skillnad

Under en längre tid har man experimenterat med så kallade winglets på flygplanens vingspetsar. Dessa har visat sig förändra planets aerodynamik och drastiskt minska bränsleförbrukningen. Enligt Enviro provar Airbus just nu en variant av denna teknik på sina nybyggda plan och har där monterat så kallade sharklets på vingarna. Dessa är 2,5 meter höga och beräknas minska bränsleförbrukningen med cirka 4 %.

Om allt går vägen kommer de första planen att levereras till Air New Zealand 2013 och då bidra till en minskning av bränsleförbrukningen med 700 ton per flygplan och år. Visst kan det verka märkligt att ökandet av flygplanets vikt med dessa påbyggnader kan spara så mycket bränsle, men så fungerar det uppe i luften. Detta är ännu ett bevis för att det finns många tekniker kvar för att minska flygets miljöpåverkan och att det gäller att vi börjar använda oss av dem.

Johanna Jönsson, Volvo Aero

Är flygets ökning hållbar?

Serien Pan Am som för tillfället visas på TV3 ger en fin bild av hur glamouröst flyget ansågs vara förr i tiden. Att vara pilot eller flygvärdinna innebar automatiskt hög status och möjligheten att flyga var främst de rika förunnat. En parallell kan här dras till andra transportmedel som i början varit dyra, men i nuläget nyttjas av de flesta.

Även flyget har blivit billigare och därmed använts allt flitigare av en större andel människor. I en artikel på BBC News diskuteras huruvida denna tillväxt inom flyget är hållbar. Airbus räknar med en dubbling av passagerarantalet inom 20 år, trots att antalet redan stigit med 45 % sedan år 2000. Den stora ökningen kommer till stor del bygga på att människor i främst Asien (med Indien och Kina i spetsen) får det allt bättre ställt, och med bättre ekonomi ökar efterfrågan på flygresor.

Den stora frågan är ju givetvis hur det ökande flygandet kan kombineras med en minskning av miljöpåverkan. Tja, vill vi att folk ska få fortsätta flyga så måste vi se till att den tekniska utvecklingen går snabbare. Det andra alternativet är givetvis att försöka få människor att flyga mindre. De skräckkampanjer som har bedrivits där man försökt pådyvla de som väljer att flyga dåligt samvete har uppenbarligen inte fungerat. Återstår gör alltså att antingen förbjuda vissa typer av resor, införa flygkvoter eller att använda ekonomiska styrmedel som dramatiskt höjer priserna. Att staten skulle gå in och begränsa rörelsefriheten och bestämma vilka flygresor som är tillåtna ser jag som en osannolik och högst oönskad utveckling. Återstår gör då att försöka höja priset och följa polluter pays-principen.

Det finns dock en rad perspektiv att ta i beaktande om man väljer att gå denna väg. Det första är att det måste vara ett globalt initiativ. Ett stort antal flygbolag har gått/är på väg att gå omkull redan idag på grund av den hårda konkurrensen från lågprisbolag. Det andra man bör fundera på är hur mycket man skulle behöva höja priset för att det skulle ha en verklig effekt. Om man ser på hur snabbt “medelklassen” i exempelvis Kina växer så kommer det alldeles oavsett att finnas bra många fler människor som har råd att flyga även om priserna höjs.

Det avgörande anser jag vara den diskussion som sällan förs, nämligen vad flyget faktiskt tillför i världen både för individen och systemet i stort. Genom att ännu mer begränsa vilka som har råd att flyga så kommer det bara vara en privilegierad grupp som har möjlighet att påverka och åtnjuta dessa fördelar. Vad kommer det i förlängningen att leda till?

Nej, jag säger det jag sagt så många gånger en gång till – tekniken är lösningen, men vi måste raska på!

Johanna Jönsson, Volvo Aero

Kompositmaterial

Intressant artikel i SvD idag om hur kompositmaterial radikalt minskat bränsleförbrukningen för nya flygplan. Både Boeing och Airbus har modeller tillverkade i mer än 50% kompositmaterial. Boeing 787 Dreamliner, som precis börjat levereras efter många förseningar, har 20% mindre bränsleförbrukning än motsvarande plan som flyger idag.

Som professorn i artikeln skriver så är det dock i dagens läge svårt att införa mer kompositmaterial på grund av de höga påfrestningar vissa delar utsätts för. Man är dock på god väg och med mer forskning kommer vi hitta lösningarna.

Johanna Jönsson, Volvo Aero

Samarbete är nyckeln till framgång

Jag är övertygad om att enda sättet att förändra och att utveckla flygbranschen mot mer hållbarhet är genom samarbete mellan flygtrafiktjänst, flygplatser, flygoperatörer och industri. Den utveckling eller de förändringar som LFV är en del av måste matcha de förutsättningar och behov som andra aktörer inom flyget har.

Jag leder ett samarbetsprojekt som heter VINGA och som bland annat nyttjar väldigt korta inflygningsrutter till Göteborg Landvetter Airport. I projektet har vi just samlat alla nödvändiga parter för att kunna utveckla och förändra. LFV ansvarar bland annat för skapandet av flygvägar och rutiner för flygledare. Genom flygplatsens engagemang i projektet förs en dialog med berörd omgivning och miljömyndigheter. Flygbolaget som ingår i projektet samlar data från flygningarna under projektet. Det är en förutsättning för att vi ska kunna redovisa i vilken omfattning som lösningarna i projektet ger miljövinster. Industrin ingår i form av flygplanstillverkare och navigationsexpertis som tekniskt stöd, men också för att erhålla erfarenheter som kan leda till ytterligare förbättringar av teknik ombord på flygplan.

Min absoluta uppfattning är att ett sådant här projekt leder utvecklingen framåt mot ett mer hållbart flyg. Både här i Sverige, men förhoppningsvis också inom Europa, då vi tackvare att det är ett projekt inom ramen för SESAR, erhåller de bästa förutsättningarna att sprida erfarenheter och kunskap för övriga Europa om bland annat nyttjande av modern satellitteknik.

Niclas Wiklander, flygledare LFV och projektledare VINGA

Elmotor i noshjulet – ännu ett tecken på omfattande arbete

I Ny Teknik kan man idag läsa om hur Airbus och Lufthansa testar en ny teknik för att minska utsläpp och buller på marknivå. Istället för att ha de vanliga jetmotorerna igång medan man kör på marken så använder man en elmotor i noshjulet. Med denna nya teknik beräknas att en A320 vid normalanvändning kan spara så mycket som 400 liter bränsle per dag.

Jag tycker det här är ett bra exempel på hur man inom flygbranschen jobbar på alla nivåer för att minska bränsleförbrukningen och därmed miljöpåverkan. Från att göra matvagnar och bestick lättare, till att göra gröna inflygningar, till att hitta fungerande biobränslen, till en liten elmotor i noshjulet. Men som vanligt går det långsamt att åstadkomma en förändring och utvecklingsingenjörerna menar att det kommer ta fyra till åtta år innan den nya tekniken blir vanligt förekommande. Vi behöver arbeta ännu snabbare!

Johanna Jönsson, Volvo Aero

Många små steg kan göra skillnad

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Motortillverkarna utvecklar effektivare motorer, flygplanstillverkarna tar fram flygplan med allt mindre luftmotstånd, flygbolagen minskar sin miljöpåverkan med allt från källsortering till kortare flygvägar. Och det är just när det gäller kortare flygvägar som vi i LFV, som driver flygtrafiktjänst i 35 torn och två kontrollcentraler, kommer in.

Vi bygger nya vägar genom luftrummet för att minska flygets miljöpåverkan. Vi ser till att planen nu kan flyga rakaste vägen genom luftrummet. Man kan ju undra varför vi inte alltid flugit den så? Definitionen på ”fågelvägen” är ju att den är den kortaste. Men historiska skäl som bland annat bottnar i navigationsteknik och militära övningsområden har gjort att planen flugit lite sicksack. Så är det i de flesta delarna av världen. Det här har vi på LFV ändrat på.  Över en viss flygnivå kan besättningen sedan två år tillbaka själv bestämma vilken väg man vill ta genom det svenska luftrummet. Självklart med beaktande av den flygsäkerhet som vi i LFV och hela branschen aldrig viker en tum ifrån.

I det flygplatsnära perspektivet handlar miljötänkandet framför allt om att göra inflygningen kortare. Under 2011 har LFV tillsammans med flygplatsbolaget Swedavia, flygbolaget Novair samt flygplanstillverkaren Airbus och deras teknikutvecklingsbolag Quovadis med stöd av det europeiska SESAR-programmet bedrivit ett projekt vid Göteborg Landvetter Airport för att göra nya tekniska landvinningar till gagn för miljön.

Till dags dato har över 100 inflygningar gjorts mot flygplatsen med ny teknik och nya flygvägar. Miljövinsterna både när det gäller utsläpp och buller är påtagliga. När vi kan omsätta tekniken i större skala på fler platser i Sverige har LFV gjort något på vägen mot ett hållbart flyg. Men visst – vi har en bra bit kvar innan vi är framme …

Per Fröberg – LFV

Teknikutveckling ett lyft för miljön

För de allra flesta människor är nog flyg synonymt med högteknologi. Bara det att få upp ett drygt 100 ton tungt flygplan i luften måste ju vara ett konststycke. Men mycket av det som sker bakom kulisserna, och som flygresenären aldrig märker av, är också högteknologi. Jag tänker på flygledningen alltså trafikledningen i kontrollcentraler och torn som på säkraste och snabbaste sätt ska ta flygplanen från den ena flygplatsen till den andra.

Även om mycket är högteknologi redan idag vill EU:s politiker se en utveckling och effektivisering av den europeiska flygtrafiktjänsten. I luften finns inga nationsgränser och därför vill man att Europas länder slår samman sina luftrum för att korta flygvägarna och minska kostnaderna genom färre kontrollcentraler.

På tekniksidan finns också mycket att göra. Därför jobbar just nu tusentals ingenjörer runt om i Europa inom det så kallade SESAR-programmet med syftet att skapa ett mer hållbart flyg. SESAR:s mål är att med teknikutveckling minska flygtiden för varje flygning med mellan 8 och 14 minuter och minska utsläppen av koldioxid med mellan 1 och 1,5 ton.

Det låter kanske inte så mycket, men med tanke på att det varje dygn sker omkring 30 000 flygplansrörelser i det europeiska luftrummet blir effekterna snabbt stora.

Per Fröberg, LFV

Kan vi flyga mer OCH minska utsläppen?

Det går att flyga mer och samtidigt minska utsläppen. Det var de flesta paneldeltagare överens om under Svenskt Flygs seminarium i Almedalen. Slutsatsen applåderades av de ca 75 åhörarna.

 Chris Heister, landshövding i Västerbotten:

– Västerbottens län är lika stor som Danmark. Det klart vi behöver flera flygplatser i länet. Flyget är vår livsnerv!

 Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare:

– Ett flygstopp på Arlanda skulle få förödande konsekvenser för ”mina företag”. Goda transporter är en stark drivkraft för tillväxt och att Arlanda fungerar bra är superviktigt för Stockholm – och för Sverige!

 Torborg Chetkovich, VD Swedavia:

– Det är inte rimligt att man inte ska kunna flyga från Sverige för att bilarna släpper ut koldioxid. Men det kan bli konsekvensen redan 2015 av det världsunika miljövillkor som utsläppstaket för Stockholm- Arlanda innebär.

 Björn Lindgren, språkrör Grön Ungdom:

– Jag tycker flygförespråkarna kännetecknas av en religiös teknikoptimism. Det går inte att klara 80% ökad flygtrafik samtidigt som utsläppen ska minska med 80%.

Erik Söderberg, LFV

London till Sydney på mindre än fyra timmar?

Under Paris air show avslöjade EADS (European Aeronautic Defence and Space Company) hur de tänker sig att flygplanen kommer se ut år 2050. Deras ZEHST flygs bland annat med raketmotorer och går på väte och syre. Det ska färdas snabbare än ljudet och, bäst av allt, knappt släppa ut någon koldioxid. Med ZEHST ska man kunna flyga mellan Paris och New York på en och en halv timme, London till Sydney ska ta tre och en halv. Även om man i grunden är skeptisk till denna typ av framtidsvisioner så är det spännande att se hur hårt företagen jobbar för att kombinera resenärernas vilja att komma fram snabbt med behovet av minskade utsläpp. Se den fina bilden på http://en.rian.ru/infographics/20110629/164886977.html

Något som inte ligger lika långt in i framtiden är biobränslen till flyget. I dagarna har KLM börjat använda begagnad frityrolja på vissa av sina passagerarflygningar. Frityroljan blir till biokerosene som sedan blandas ut med vanligt flygbränsle och koldioxidutsläppen beräknas minska med så mycket som 50%. Även om det är en bit kvar tills denna typ av bränsle kan användas i större omfattning så ser det lovande ut. http://www.dn.se/ekonomi/klm-flyger-med-gammal-frityrolja-i-tanken

Nästa vecka befinner vi oss i Almedalen och onsdagen är Flygets dag. Återkommer då!

Johanna Jönsson Volvo Aero

Paris air show

Förra veckan var det återigen dags för världens största flyg- och rymdmässa Paris air show. Mässan genomförs vartannat år och i år fanns 2100 utställare från ett femtiotal länder och ungefär 400 000 besökare på plats. För oss på Volvo Aero är det en utmärkt mötesplats både för att knyta kontakter och för att skriva på viktiga avtal. Dessutom är det otroligt spännande att gå runt och titta på all den nya teknik som visas upp. Det är tydligt att flygplanstillverkarna lägger alltmer fokus på att minska sina modellers miljöpåverkan. Som tur är går lönsamhet och klimatarbete hand i hand inom flygbranschen då minskad bränsleförbrukning ju både sparar pengar för operatörerna och ger minskade koldioxidutsläpp. Efter ett besök på mässan är det lätt att känna stärkt tilltro till teknikens möjligheter att lösa miljöproblematiken för flyget. En omfattande rapportering om alla nyheter från Paris air show finns på Enviros utmärkta blogg: http://www.enviro.aero/blog/

Även utrikesminister Carl Bildt besökte mässan och han gör ett intressant inlägg på sin blogg: http://carlbildt.wordpress.com/2011/06/21/den-nya-varlden-och-dess-utmaningar/

//Johanna Jönsson Volvo Aero