Flygets utmaning löses inte utan satsningar

SvD har idag en artikel som refererar till att FN:s klimatmöte i Durban landat på slutsatsen inte att flyget inte klara av att halvera utsläppen till 2050. Eller som det uttrycks annorlunda lite längre ner; panelen tror att det är tekniskt möjligt att på lång sikt reducera utsläppen med upp till 75 procent, men då krävs mer genomgripande åtgärder och större resurser.

I sak inget nytt eller oväntat. Svenska forskare, bl.a. Linda Larsson vid Chalmers, har länge påvisat behovet av samlade åtgärder och mer omfattande. Detta är ett av skälen till att såväl den svenska regeringen som EU satsar pengar på forskning- och teknologiutveckling. Att dessa resurser redan idag är underdimensionerade för att nå de mål IATA satt upp har uppmärksammats av flera aktörer, inte enbart företrädare för industrin utan även WWF och svenska politiker.

Utvecklingen av flygplan drivs av krav på låg bränsleförbrukning, lång räckvidd, låg vikt och minskad miljöbelastning i både tillverkning och drift. Kraven tycks leda till ett teknologiskifte där helt nya flygkoncept utvecklas. Men det tar tid. Med dagens satsningar på forskning- och utveckling kanske vi om 15 år får se nya större turbopropflygplan eller propellerfläktdrivna plan nå närmare jetplanens hastighet samtidigt som förbrukningen minskar med 30 % jämfört med dagens flygplan.

Rakare flygvägar och effektivare flygledning väntas också minska bränsleförbrukningen. I Europa drivs projektet ”Single European Sky” som möjliggör upp till 10% minskad förbrukning. Det krävs kostnadseffektiva sätt att minska utsläppen, trots höga utvecklingskostnader och att produkterna är optimerade under lång tid. Det är de höga teknologiska kraven i kombination med komplexiteten som påverkar de långa utvecklingstiderna. De stora effektiviseringarna kommer från satsningar inom områden för teknologi- och metodikutveckling. Svenska universitet, högskolor och företag är delaktiga i samtliga områden ovan och samarbetet dem emellan behöver utökas ytterligare. Tekniken effektiviserar och gör det lättare för resenären att flyga, samtidigt som miljöbelastningen minskar.

Under 2012 ska den svenska regeringen besluta om framtida satsningar på flygforskning. De behövs. Vi behöver flyga rakare och smartare på bätre bränsle. Men vi behöver även lättare och mer effektiva flygplan.

Robert Limmergård, Volvo Aero

Print Friendly, PDF & Email

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *